Den här gången ger vi oss ut i vildmarken. Begreppet ”vildmarkscamping” har nyligen införts av de svenska campingorganisationer som i ögonblicket endast är 20 stycken. På vår rundtur i Sverige har vi beslutat oss för att avsluta semestern på den sydligaste av dessa platser. Hätteboda Vildmarkscamping.
Klicka för större bild Under flera generationer vet vi ju att campingfamiljer har fokuserat mycket på vattenland, stora simbassänger och liknande, men nu har vi hört ryktas om att det finns barn också ute i vildmarken, så det måste vi absolut undersöka!Vi lämnar riksväg 120, lite väster om Tingsryd, och befinner oss alltså i den allra sydligaste delen av Småland. Vi tvivlar starkt på att vi har kommit rät. Kan man verkligen hitta någon vildmark på dessa sydliga breddgrader, där det endast är några få kilometer fågelvägen till Skåne. En skylt vid huvudvägen pekar dock ner mot platsen, så vi beger oss ut på sidovägen. Nu är ju skogarna stora här i Småland och det känns snabbt som om vi har kört fel, men när vägen efter 3 kilometer delar sig, står det åter en skylt om campingplatsen, men vägen blir ännu smalare. Nu är vi nervösa att vi skall få mötande trafik också, men upptäcker strax att det faktiskt finns små mötesplatser här och där. De är dock så små att man med nöd och näppe får plats med ett helt ekipage bil och husvagn på dem.
Klicka för större bild Hätteboda VildmarkcampingPlötsligt befinner vi oss framför ett stort stockvirkeshus, vilket utgör campingplatsens reception. Vi ser inte en enda husvagn, men däremot stiger rök upp från något som liknar en sjö – och det doftar MAT! Vi kommer oanmälda, men blir ändå anvisade till en plats, vilket dock visar sig inte vara helt lätt: marken är knocklig och ojämn, men vi kommer så småningom på plats.Hätteboda Vildmarkscamping är ett område på 80 hektar vid Arasjön, som nästan består av två sjöar. En liten smal landtunga skiljer de 2 delarna åt, men en båt kan ta sig igenom. Största delen av platsen består av skog, där det har rensats rent fläckvis här och där, så att tält och husvagnar sa kunna ställas upp. Alldeles nedanför receptionen ser vi nya rökmoln stiga till väders. Det är bastun. Här är billigt att bo, men man får ingenting gratis. Vattnet måste man själv pumpa upp från 70 meters djup. Det är rent och klart och smakar fantastiskt gott. Vill man ta sig en dusch, så kan det också fixas. Vid duschen hänger en rad svarta gummibehållare, uppfyllda med vatten som solen har värmt upp. Man tar helt enkelt med sig en sådan in i duschen och duschar medan vattnet strömmar ur behållaren. Härligt enkelt! Vill man ha ved till sin brasa, eller till bastun, så finns det massor av sådan som dessutom är gratis. Men åter igen: du måste själv samla in och hugga veden.
Klicka för större bild Avskärmat från omvärldenJag frågar Maj-Britt och Per, som äger platsen, hur de kunde komma på iden att göra en sådan här plats, och vi kan inte fatta att folk kommer hit.- Det har vi inga problem med, säger Maj-Britt och fortsätter: hit kommer folk från stora delar av Europa för att uppleva naturen på sina egna premisser.Vi har redan hört att skogen är full av barn, har de inte tråkigt, frågar vi Per och svaret lyder:- Jo, säger han – när de kommer hit första gången är de sura och tvära i 3-4 dagar för att det inte finns någon elektricitet, och de känner sig avskärmade från omvärlden när dataspel och alla de elektroniska leksakerna inte fungerar längre. Men så upptäcker de ju de andra barnen som springer runt i skogen, badar i lagunerna och i sjön – och med de villkoren som härskar här på platsen, så finns det ju tillräckligt att göra.Snart tävlar de om vem som skall pumpa upp vattnet och strax huggs det och samlas in ved, kanoterna ligger klara på stranden och Per går runt som en hövding och ser till att alla har flytvästarna på sig. Pojkarna, som tidigare hade tråkigt, är nu på jakt efter varandra och leker cowboy och indian i skogen, eller sjörövare på egenhändigt byggda timmerflottar.
Klicka för större bild Långt ifrån oväsen – nära naturenStranden består av små halvöar och två laguner som man kan bada i. Lagunerna ligger avskilt från den stora sjön. Och vattnet i dem är förvånansvärt varmt. Vid den östligaste lagunen finns en grotta som används som samlingsstuga, den kallas så klart ”Valhalla”. Vi gjorde en vacker tur längs stranden med kanot. Näckrosorna ligger som tjocka täcken över stora delar av sjön och fiskarna hoppar runt omkring oss.
Klicka för större bild Vad mer? Jo, ett ofattbart lugn. Man befinner sig långt bort från allt vad oväsen och motorljud heter. Det blir kväll och solen går ned i sjön och överallt tänds eldar – om de inte har varit tända hela dagen, då det faktiskt är nödvändigt för att hålla myggen på avstånd. Vi ser att åtskilliga av barnen har stora röda prickar på kroppen. Vad gör ni med det, frågar vi Per.- Asch, det har de för länge sedan vant sig vid, säger han och fortsätter. Kan du se att någon går runt och kliar sig? Nej det gör de faktiskt inte, upptäcker vi. Men efter en vild dag med jakt efter saftiga blåbär föredrar vi nog trots allt tillvaron bakom myggardinerna i husvagnen. Tältcamparna har också slagit sig till ro bakom myggnätet, så allt är lugnt och rofyllt när mörkret faller kl. 23.Tro det eller ej, han pojken, som hade tråkigt, har redan talat om för sina föräldrar att han vill tillbaka hit nästa år igen…
