Under den kroatiska staden Zadar vid Adriatiska havet vilar ett värdefullt kulturarv. I den äldre stadsdelen – belägen på en udde - finns lämningar från det gamla romarriket och medeltiden, och till och med spår från antikens Illyriska civilisation för omkring 4000 år f Kr.
Forum Romanum i Zadar med den runda St. Donatkyrkan från 800-talet. Zadar och provinsen Dalmatien är mycket rik på historiska lämningar. Det var på 30-talet – då man rev gamla hus på platsen – som Forum Romanum i Zadar blev synligt.Under andra världskriget bombades Zadar kraftigt och en del torg och platser förstördes, gamla byggnader och medeltida kyrkor rasade samman. Men i mitten av 1960-talet började man återuppbygga och renovera i den gamla stadsdelen. Ett arbete som ständigt pågår.
Den runda St. Donatkyrkan med rester av kolonner från romartiden framför, som burit upp tak till byggnader och tempel. Central platsForum Romanum i Zadar grundades av Roms förste kejsare, Augustus, och byggdes mellan 100-talet f Kr. och 200-talet e Kr. Här pratades politik, hölls möten för olika samhällsfunktioner, ceremonier och idkades en del handel. Men det var inte bara en central plats för stadens invånare utan också en viktig länk i romarrikets välde längs den Adriatiska kusten. Liksom det på Capitolium i Rom finns ett berömt tempel tillägnat gudatriaden Minerva, Juno och Jupiter – gudar i den romerska mytologin – fanns här en tempelbyggnad dit romare begav sig för att tillbe och vörda sina gudar.
Vid denna romerska kolonn, som under medeltiden fungerade som skampåle, samlas i dag turister. Rund kyrkaPå samma plats och med byggnadsmaterial från det gamla templet byggdes på 800-talet den romersk-katolska kyrkan St. Donat – känd för sin runda form och fantastiska akustik – ovanpå tempelruinerna. Kyrkan har fått sitt namn efter sankt Donatus som var biskop i Zadar under 100 talet. Först kallades kyrkan för ”Den heliga treenigheten”. Det var inte förrän på 1400-talet som man knöt kyrkan till biskop St. Donatus. Fortfarande är delar av det gamla romerska templets stenfundament synligt i kyrkan.Sedan länge fungerar byggnaden inte som kyrka. 1893-1954 var Zadars arkeologiska museum inhyst där. Eftersom kyrkans cylindriska form ger en så oerhört bra akustik, har i över 30 år flera internationella festivaler med medeltids- och renässansmusik hållits i Donat kyrkan, och under sommarmånaderna är man värd för musikkvällarna i Zadar – en del av dem hålls på forumet utanför kyrkan med kända lokala och internationella artister.Alldeles utanför ärkebiskopens bostad från 1000-talet, ombyggd och renoverad flera gånger genom århundradena, och vägg i vägg med st. Donatkyrkan – användes en pelare från romartiden under medeltiden som skampåle. Där kedjades tjuvar fast och straffades offentligt. Man kastade sten, ruttna ägg, spottade och fräste åt dem, och av förbipasserande medborgare kunde de få sig ett tjuvnyp. Ibland fick tjuvar händerna avhuggna.
Den romersk-katolska katedralen St Anastasia från 1100-talet med sitt separata klocktorn är den störst i den dalmatiska regionen. Snart på världsarvslistanDet finns väldigt många kyrkor i Zadar. Den vackraste är den romersk-katolska katedralen St. Anastasia från 1100-talet byggd i romansk stil, störst i den dalmatiska regionen och med en imponerande fasad. Den är belägen alldeles bakom St. Donat kyrkan och utmärks av det separata klocktornet på kortsidan från 1400-talet. I en sarkofag vid altaret ligger reliker av helgonet St. Anastasia som led martyrdöden cirka år 304. Kyrkan har restaurerats och byggts till i omgångar under 1200- och 1300-talet. Efter omfattande renoveringar väntar den nu på att komma med på FN organet UNESCO´s ansedda världsarvslista. Tyvärr råder strängt fotoförbud inuti kyrkan!
På torget Petra Zoranica har man ersatt stenbeläggningen på ett par platser med glasskivor. Plötsligt befinner man sig över flera tusenåriga lämningar på ett lätt knakande glasgolv som ger en sprickande känsla och ett rop på plåster. Knakande glasgolvI samma omgivning ligger Zadars huvudgata Kalelarga och torget Petra Zoranica. I år har man på några platser ersatt stenbeläggningen där med stora glasskivor. Att vandra över det gamla torget och plötsligt befinna sig på en lätt knakande glasskiva, någon meter eller två ovanför flera tusenåriga lämningar ger en både sprickande och läskig känsla som får en att nästan ropa på plåster. Under glaset syns spår från medeltiden, antiken och förkristlig tid, en skatt som forskare och arkeologer fortsätter att gräva fram, bland annat rester av den gamla romerska stadsporten till Zadar som delvis kommer att rekonstrueras.
Ur dessa hål i den trappliknande kajkanten vid den nybyggda kryssningshamnen i Zadar, strömmar ljudet från Havsorgeln (Morske orgulje). HavsmusikAlldeles vid den nya kryssningshamnen i Zadar finns ”Havsorgeln” (Morske orgulje) och ”Hälsning till solen” (Pozdrav Suncu) två moderna sevärdheter – installationer, av konstnären Nikola Bašić.”Havsorgeln” består av pipor (rör) monterade under kajen, som när vågrörelserna får vattnet att slå in i piporna åstadkommer oboe och trombon liknande ljud, som leds upp genom hål i marken på strandpromenaden och kajkanten.”Hälsning till solen” är en installation som består av 300 glasplattor i en 22 meter vid cirkel, placerad i marken vid havsorgeln i slutet av strandpromenaden. Vid solnedgången tänds den inbyggda belysningen i cirkeln och ett ljusspel i samklang med vågorna och havsorgeln börjar. Elektricitet, både till ljusspel och belysning längs strandpromenaden alstras av havsorgelns vågrörelser.
