Omkring Loire-floden, Frankrike

Klicka för större bild

Saumur

La Loire är Frankrikes största flod - och en vild flod, som inte trafikeras av pråmar och båtar som på andra stora europeiska floder som t.ex. Rhen eller Donau. Hon är vild, därför att det är bara på några platser som den är reglerad. Dessutom för hon material med sig, vilket skapar nya sandbankar hela tiden. När vattnet står som högst, gnager hon på flodbanken så att kanterna faller ihop och materialet förs vidare med strömmen. På några ställen är hon djup, så att vi inte kan bottna – på andra ställen är vattnet så lågt att en kanot knappt kan passera!

Vi har färdats knappt en vecka i dalen som damens långa lillebror - Le Loir - har skapat och har nu kört söderut, där vi stannar vid La Loire.
För oss är det naturligt att starta turen längs floden vid staden Saumur, där det väldiga slottet Château de Saumur reser sig högt över landskapet. Nere vid floden ställer vi bilen på en av de stora gratis parkeringarna och går en tur upp till staden, där det myllrar av turister. Vi följer ”strömmen” och kommer upp till huset, där Leonardo da Vinci bodde och kopior av några av hans uppfinningar ställs ut. Han var bl.a. med om att planlägga utbyggnaden av kanalerna längs Loire samt återuppbyggandet av några slott. På vägen tillbaka hittar vi en stig som går upp bakom Château de Saumur och har från toppen en vacker utsikt ut över staden.

Läs mer på - www.saumur.fr

Klicka för större bild

Cykelkatamaran i Bréhémont

Men vi ska vidare, för vi har ett möte i Bréhémont, där vi ska träffa Mr. Denis Dodokal vid Loire Velo Nature. Det lilla aktivitetscentret hyr ut cyklar och kanoter och så har de något som är helt unikt i Europa - en dubbel katamaranvattencykel. Den är byggtd så att 2 personer sitter sidan om varandra och trampar på pedalerna, vilka via några tandhjul får en propeller att snurra runt i vattnet. Det låter ju enkelt, men det unika är att jag med vänster hand kan reglera höjden på propellern. Dvs. när jag stöter på en sandbank – och det gör man, eftersom man inte vet var de är - höjer jag propellern tills jag åter igen är ute på djupt vatten och kan fortsätta. Konceptet härstammar från Brasilien, där man skyddar båtarna i Guadeloupes mangroveträsk.

Vi följs åt i två katamaranvattencyklar och trampar uppströms tills vi går i land på en av bankarna mitt i La Loire. Här berättar Denis om djur- och växtliv och från sina medförda vattentäta behållare fiskar han fram böcker med bilder av fåglar och växter som finns här. Men han har också andra godsaker med sig. Vi smakar på saft gjord på hampa – alltså den lovliga – men hur smakar nässelsaft? Lite bitter i smaken. Även sylt gjord på områdets växter avsmakas. Ett tankeväckande inslag, som säger mycket om hur lite vi vet om naturens möjligheter.

Klicka för större bild

Upp längs floden

Vi fortsätter längre upp längs floden till ännu en ö, därför att jag har hört att det skulle finnas bävrar där. Då vi går ut på stranden, springer en liten fågel runt alldeles förvirrad, vilket skärper Denis uppmärksamhet och ett ögonblick efteråt visar han oss varför. Mitt mellan stenarna på sandbanken ligger fyra små ägg. Det visar bara hur försiktigt vi ska gå på sandbankarna, för ägg och stenar smälter helt naturligt in i naturen. Så går vi över på den andra sidan av den lilla ön och letar efter bäverspår. Denis vet att bävrarna är här, men ingången till deras bo ligger under vattnet, så vi ser dem inte. Men stammarna som ligger runt omkring på sandbanken bär tydliga märken efter bävrar.

Efter ett par timmar mitt i La Loires vildmark med en duktig, engelsktalande naturvägledare har vi blivit mycket klokare och kan lugnt och stilla flyta med strömmen tillbaka till utgångspunkten i Bréhémont.

Läs mer på www.loirevelonature.com

Klicka för större bild

I en hestevogn

I en hästvagn
Vi har redan kört genom La Chapelle Blanche Saint Martin en gång utan att se så mycket som en enda skylt, så nu frågar vi nästa person vi möter. Hon pratar inte engelska! Vi fortsätter längs en annan väg (det finns 4 att välja mellan!) och stannar hos en man som klipper sin häck. Om han känner till Les Roulottes de la Grangée? Han reagerar på Grangée och säger att vi bara ska följa vägen längre framåt.

Vi kommer ut på landet – lååångt ut på landet – och jag ser ingen annan utväg än att ringa till vår värd för att fråga om vägen. Jag kommer fram och försöker förklara var jag är, men vi kommer överens om att jag ska köra tillbaka till stan och ringa igen därifrån! Så håller vi framför bagaren och då jag nu åter har honom i telefonen, ber han mig att köra mot Bournan (en av de vägar vi ännu inte har provat!) och efter 400 meter kommer vi att se honom.
Vid ett litet överväxt hus med blå luckor – utan ett enda fönster – dirigeras vi in på en liten gårdsplan bakom huset. Här tar Mr. Philippe Couleon och Mr. Lionel Roulet emot oss. Vi sätter oss vid trädgårdsbordet som är pyntat med nyplockade solrosor och berättar om svårigheterna med att hitta platsen. Det måste de göra något vid – lovar de.

De visar vägen ner genom äppelträden i trädgården till vår nästa övernattningsplats - hästvagnen. För närvarande har man monterat ihop två hästvagnar, som är ganska nya och mycket väl inredda för självhushållning och med plats för en familj på 4 personer (2 vuxna och 3 barn kan gå an). Här finns säng, badrum och toalett, kylskåp och spis – kort sagt en liten sommarstuga inredd i en stationär hästvagn.

Utöver hästvagnarna – som det blir fler av framöver – är husets gamla lada inredd för uthyrning och bebos för närvarande av en engelsk familj. Philippe och Lionel berättar att de också kan servera mindre sällskap och vi kommer överens om att Allis och jag ska äta där i kväll.

Klicka för större bild

Maten tillagas

Medan maten tillagas går vi en tur bort till deras fiskesjö, som ligger precis vid sidan om hästvagnarna och där fisket är fritt.
Det bliver en mycket trevlig kväll i härligt sällskap. Vi får veta att fler och fler föredrar att hyra cyklar här och så cykla runt i området på alla de utmärkta cykelvägar som finns och med detta centrala läge är det inte långt till de berömda slotten eller till en aktiv semester i kanoten eller kajaken på La Loire eller på någon av de andra floderna.
Då vi är så gott som klara med middagen, frågar Philippe när vi vill ha frukosten serverad!

Det var ännu en överraskning. Jo, nästa morgon serveras frukosten i en stor flätad korg med apelsinjuice, kaffe, baguette, croissanter och marmelad. Så efter en god natts sömn i hästvagnen och en härlig frukost måste vi säga adjö till dessa sympatiska värdar.
Vi kan bara önska dem lycka till med hästvagnsprojektet.

Läs mer på www.roulottes-grangee.com
och om andra hästvagnar på www.roulottes-de-campagne.com

Klicka för större bild

Kanottur på Creuse-floden

La Loire känner vi till – men här finns även många andra stora floder i området; Eure, Huisne, Loir, Cher, Indre – men vi kör till Creuse-floden vid Descartes, där vi har ett avtal med den lokala kanotklubben (Club Canoe-Kayak de Descartes). Turen utgår från den lilla orten Leugny och tillbaka till Descartes. Det är en flod med något strömt vatten vi paddlar i. På flera ställen är vattnet så strömt, att det bildas små forsar. Det måste vara stenarna på bottnen som har skapat detta. Ett speciellt fenomen visar sig och det har jag faktiskt inte sett förr - medan vi paddlar kommer nämligen en bölja farande mitt i floden. Det är precis som om en stor fisk ligger precis i vattenytan och drar en våg efter sig. Vågen har bra fart och ”kör om” oss. Jag tror det beror på speciella strömförhållanden här. Flodbanken präglas på denna sträcka av stora träd och öppna ytor – men det finns inte några hus eller byar. Ett par hägrar svävar över floden då vi stör dem, men annars ser vi bara ett par änder samt några enstaka fritidsfiskare.

Läs mer om kanot- & kajakturer i Loire på www.canoe-regioncentre.org

Klicka för större bild

Fantasy Forest

Vid orten Mosnes nära La Loire hittar vi det stora aktivitetscentret Fantasy Forest. Det är gratis att komma in på området och man betalar bara för de aktiviteter man deltar i. Och här finns utmaningar för hela familjen. Det är först och främst klätterbanorna som är i ögonfallande. Utöver en barnbana finns banor i 3 svårighetsgrader – eller rättare sagt höjder över jorden (blå, röd och svart). Efter en grundlig instruktion om hur man använder karbiner och rullhjul, startar man i en låg zon – naturligtvis iförd sele och hjälm. Under hela klätterturen följs gruppen av instruktörer både på jorden och uppe mellan träden. När man har klarat den blå, kan man ”avancera” till nästa höjd och sluta 14 meter över marken!

Fantasy Forest erbjuder också kanotturer på La Loire, där man blir körd en bit upp längs floden och så paddlar man tillbaka tillsammans med en guide.

Klicka för större bild

Vi dras 42 meter uppåt

Vid en av sluttningarna har man inrättat en bana för små fordon, där vi dras 42 meter uppåt via en glidbana. På toppen släpps vi ut på en ca 200 meter lång bana med flera svängar. Det finns varken växelspak eller gaspedal. Det är din kroppsvikt och banans lutning som ger fart och den kan du reglera genom att höja eller sänka ratten.

Här finns naturligtvis också en lekplats för de minsta barnen och trampoliner för både barn och vuxna. I anslutning till lägerplatsen finns en kryp-labyrint för barn, där man i mörkret ska känna sig fram till utgången. En utmaning för de allra flesta!

I ett inhägnat område finns paintball – där man är indelade i röd och blå grupp (färgerna på overallerna) och där spelet som bekant går ut på att slå ”ihjäl” medlemmarna i den andra gruppen genom att skjuta på dem med färg. (Förstå det den som kan! Har vi inte död och förstörelse nog?) Men det är fantastiskt populärt och banan är nästan alltid upptagen.

Man kan bo i stugor (s.k. gites) inne på området, som också har restaurang och bar, men vi föredrar att campa på Fantasy Forests campingplats, som ligger ca 1 200 meter från aktivitetscentret – ända nere vid floden. På campingplatsen finns en rad campingstugor (mobile homes), som är placerade helt fel, då de stör utsikten mot floden.
Men här är rent och fint och framför allt lugnt.

Läs mer på www.fantasyforest.fr

Klicka för större bild

Camping Les Saules

Nära Château de Cheverny precis innan skogen och golfbanan med 18 hål, kör vi in på den 8 hektar skuggiga campingplatsen Les Saules. Den ligger så nära stan, att den rättmätigt kallas för Camping Cheverny. Vi får åter själva välja vilken tältplats vi vill ligga på och hittar en skuggig plats. Det är faktiskt inte så svårt, för hela campingplatsen ligger i ett område med höga slanka träd där trädkronorna inte stänger ute ljuset, utan ger en skön skugga för den gassande solen.

Här finns swimmingpool och precis vid sidan om receptionen ligger restaurangen med bar. På ett stort öppet område vid sidan om den plats som går ner till en liten fiskesjö, kan man spela spel på lämpligt avstånd från tälten. Och här är det gott om plats mellan tältplatserna, så ingen behöver känna sig "inklämd". Här finns flera servicehus, där allt fungerar bra och det är rent och snyggt.

Klicka för större bild

Campingplatsen samarbetar med en lång rad slott och museer m.m., där platsens gäster får rabatt vid entrén. De som inte själva har cyklar med sig kan hyra dem på campingplatsen.

I receptionen ligger en beställningslista där man kan kryssa för vilket bröd man vill ha till frukost nästa morgon Och det är ju underbart med nybakat bröd till morgonkaffet utanför tältet, där vi kan sitta och långsamt komma i stämning och ladda inför dagens äventyr.

Läs mer om campingplatsen på www.camping-cheverny.com

Klicka för större bild

På cykeltur mellan slotten

I regionen finns 30 mil med fint utmärkta cykelvägar, som kan ta dig runt till olika slott i hela regionen. Vägnätet kallas ”Château à Vélo” och är en ”krok” på den stora cykelvägen längs Loire-floden – se nedan.

På campingplatsen Les Saules träffar vi Cindy som är villig att ta med oss på en cykeltur. Vi packar picknicken i cykelväskorna samt lite vatten och beger oss iväg längs cykelstigen, som börjar precis vid campingplatsen. Vi följer vägen mot Cheverny och efter ett par km upp genom en lång allé är vi vid slottet Château de Cheverny.

Och det är sant, det som står skrivet: Att resa i Frankrike är att resa i Frankrikes historia. Slottet är absolut värt ett besök och vi visas runt i detta storslagna slott från det 1600-talet med en trädgård – nej park – så stor, att man också kan bedriva jakt här!
Inomhus har familjen, som bor i slottets översta del, förstått att ta vara på gamla antikviteter, möbler, bilder och vapen. Dessutom har man satt in nyplockade blommor, så det ser ut som om de bor här. Detta är långtifrån ett museum och det påstås att möblemanget här är det finaste i hela Loire-dalen. Det som gör störst intryck på oss är faktiskt de praktfulla gobelängerna, som täcker väggarna från golv till tak med historiska och bibliska motiv. Ett enormt arbete med en massa fina detaljer. En gobeläng i denna storlek och kvalitet = ett livsverk!
En bit från slottet ligger ännu en fin byggnad – orangeriet – som också tidigare fungerade som stall. Nu används det som utställning eller för speciella arrangemang/bröllop och liknande. Det var här man under Andra Världskriget gömde bilden av Mona Lisa (hänger på Louvren i Paris) för tyskarna.

Men slottet är också intressant av andra orsaker. Det mellersta partiet av slottet (förutom tornen) inspirerade Mr. Hergé som tecknade Tin Tin, att använda det som kapten Haddocks slott i berättelsen om juveltjuven. Tin Tin-fans skulle kunna stanna länge på denna utställning.

Längre borta i parken finns hundgården, där omkring 100 jakthundar skäller, sover och skäller igen! Alltså när de inte har fått upp spåret av en räv….

Klicka för större bild

Efter besöket fortsätter vi längs väg 5 mot Bracieux och då det har blivit tid för lunch, finner vi lite skugga bakom en hoprullad höstack och njuter av vår medhavda picknick.

Inne i stan stannar vi till på chokladfabriken Vauché, för det ser ut att vara ett intressant ställe. Inne i fabriken kan man se hur chokladen tillverkas och höra lite om chokladens historia och om de olika sorter som finns – men smakproverna är ändå det bästa! Efter att ha handlat lite begriper vi inte hur vi ska förvara chokladen, så den inte smälter i det 35 grader varma vädret!

Klicka för större bild

Vi studerar kartan och hittar ännu ett slott, nämligen Château de Villesavin. Precis utanför ”dörren” möts vi av några åsnor, som hellre än gärna vill ha lite sällskap.

Villesavin är ännu ett renässansslott med en fin trädgård. Här finns en unik samling med kläder och saker som hörde till ett ordentligt bröllop under 1800-talet.

Utanför finns det en rolig samling med gamla fordon, ända från de första tvåhjulingarna med ett stort hjul fram över tandemcyklar till landåer och hästvagnar.

Klicka för större bild

I området finns flera vingårdar som man kan besöka oanmäld. Man åker bara dit och får en pratstund om vin. Men kolla först med campingplatsen eller turistkontoret att det är öppet. Vi glider stilla in på gårdsplanen vid Domaine des Huards och ställer cyklarna precis vid vinodlingarna. Men här finns det tydligen ingen. Så hörs röster inne från den stora hallen med de blankpolerade vintunnorna av stål och strax efteråt kommer Mr. Gendrier skrattande och slår ut med armarna och hälsar oss välkomna. En annan herre lastar in några lådor vin i sin bil, så kanske har båda två gjort en bra affär?

”Vad vill ni se?” frågar Mr. Gendrier på franska och lyckligtvis kan Cindy franska, så hon översätter fram och tillbaka. ”Vinkällaren är alltid intressant” föreslår jag och vi går genom de förhållandevis nya hallarna till den bakersta, där faten står. En ”källare” är det inte tal om, då allt är för nytt här. ”Har ni kanske lust att smaka på vinet?” frågar han med ett leende och tillsammans går vi över gårdsplanen och in i försäljningslokalen, där en rad produkter finns uppställda. Här träffar vi Mme. Gendrier som är igång med att presentera viner för ett ungt holländskt par. Vi provar lite av varje - vita viner, rosé och ett mousserande (som naturligtvis inte får kallas champagne). Vinerna är alla AOC-viner, tillverkade på en helt modern anläggning och efter de allra senaste principerna. Och vinerna är goda, så vi ska ha med oss lite hem, men vi har begränsat med plats i cykelväskorna, så det stannar vid rosévinet. Familjen vill också visa oss vinodlingarna och följer oss ut till cyklarna.

Läs mer på
Cykelturer mellan slott i Loire - www.chateauxavelo.com
Loire-regionens slott - www.loiredeschateaux.com
Châteay de Cheverny - www.chateau-cheverny.fr
Château de Villesavin - www.chateauvillesavin.com
Viner från Domaine des Huards - www.gendrier.com

Klicka för större bild

Château de Chambord

Vi kunde faktiskt ha cyklat vidare till Château de Chambord på vår tur, då det bara ligger ytterligare ca 12 km längre fram. Men området är så stort och de finns så mycket att se och höra om, att det får bli en annan gång. Vi åker dock förbi nästa dag för att kolla lite – kanske det största slottet av dem alla – innan vi fortsätter mot en cykeltur längs Loire-floden.

Läs mer på www.chambord.org

Klicka för större bild

Cykeltur längs La Loire vid Beaugency

Idén till projektet med att iordningställa cykelvägar längs Loire-floden – ”Loire à Vélo” - föddes 1995 i ett samarbete mellan de två regionerna Centre Loire och Pays de La Loire. Ändamålet var att skapa 80 mil cykelväg, där 2/3 skulle sträcka sig direkt längs Loire-floden. År 2000 kom 28 mil av sträckan på UNESCO:s kulturarvslista, precis som pyramiderna i Gize, Akropolis i Aten och Mont Saint-Michel i Normandie.

På turistkontoret har vi fått en utmärkt liten handbok på engelska/tyska - ”Loire By Bike”/”Streckenhuch” med en karta där delsträckorna finns inritade med upplysningar om vad man kan se längs vägen. De väl utmärkta vägarna har lagts så att man både får uppleva den lantliga idyllen, de små byarna och den vilda floden – utan någon tung trafik i närheten. Och naturligtvis de större orterna och alla slott längs vägen. Ca 1/3 av det totala cykelvägnätet består av bra cykelstigar – omkring 3 meter breda.

Klicka för större bild

Vi har kört till Beaugency och härifrån cyklar vi längs floden mot sydväst. Vid Tavers dirigeras vi bort från floden och inne i byn kommer det lite backar som ska forceras. Men en tur uppåt medför som bekant frihjul nerför och då vi åter är tillbaka vid floden, cyklar vi på toppen av den asfalterade fördämningen. Vi har länge kunnat se röken - eller rättare sagt ångan - från ett kraftverk på andra sidan Loire. Undrar om man inte utnyttjar flodens vatten för avkylning av bränsleelementen?

Vi kommer över bron, som leder vidare mot Château de Chambord, men turen blir för lång och vi vänder om och cyklar istället in i Courbouzon på vägen tillbaka till Beaugency. Här tittar vi närmare på denna gamla, blomsterutsmyckade plats med höga fristående torn och den lilla kanalen som går igenom stan.

Läs mer om cykelvägarna längs La Loire på www.loire-a-velo.fr

Klicka för större bild

Arboretum National des Barres

Denna plats är en blandning av en botanisk träd-trädgård, ett upplevelsecenter samt ett universitet – och mycket mera. Hela skogsområdet har en av Europas mest kompletta samlingar av olika träd - mer än 2 700 arter – insamlade från alla delar av världen och är bland de största samlingarna i världen. Träden grupperas i tre zoner; europeisk, amerikansk och asiatisk. Här kan man bl.a. hitta Loire-dalens högsta träd på mer än 46 meter.
I en speciell del av skogen finns ett utbildningscenter för skogvaktare, forskningslaboratorier och områden för vetenskaplig växtförädling.

Men vi turister – även med barn - kan komma hit på ”skattjakt” på tre olika stigar, där man genom pedagogiskt tillrättalagt material ska hitta träd, växter och djur ute i naturen. Efter att man har fått veta mer om de olika träden, får man en karta och ska följa märkningen - det kan t.ex. vara fjärilar - runt i skogen, så man lär sig också att orientera sig. Materialet är tyvärr inte på svenska, utan på franska och engelska, så svenska föräldrar får hjälpa barnen lite med att förklara.
För större barn och vuxna kan man komma nära träden (och naturen) på flera sätt. Via rep kan man klättra i träden och återuppliva sina barndomsdrömmar om att klättra högt upp i trädkronorna. Här lägger man vikt vid att samtidigt lära något om de trädsorter vi klättrar i. Men inte nog med det. Man kan också sova under öppen himmel i bivack som är placerad uppe i träden – så blir man faktiskt ett med trädet!
Bekvämare är det förstås att bo i en trädtopps-igloo. Den svävar högt uppe mellan träden och är fastspänd i de omkringstående träden med några vajrar, så den inte gungar i vinden. Igloon har en ca 20 cm uppblåsbar botten och toppen utgörs av genomskinlig plast, så man kan förbli torr även om det skulle börja regna. Via rep firar man sig upp till igloon, som inte har några faciliteter – överhuvudtaget inga. Man tar själv med sig sin sovsäck och matlagning och toalettbesök försiggår på vildmarksmanér - i skogen. Så ska man upp på natten – ska man ner. Så glöm inte pannlampan!
Men uppe i igloon kan man följa med i dygnets rytm – som trädet upplever det. Se natten komma. Höra fåglarna tystna. Lyssna till nattens ljud. Uppleva djuren på morgonstråt genom skogen nedanför – och märka solens första värmande strålar. Och det är faktiskt det som är konceptet – att bli ett med träden.

Gillar man inte att övernatta uppe i luften, kan man köra till den närliggande lilla orten Châtillon-Coligny och övernatta på Camping la Lanciere – och ändå ha en trevlig dag med många upplevelser på Arboretum National des Barres.

Läs mer på www.arboretumdesbarres.com

Klicka för större bild

Fotvandring vid Briare

Vi parkerar bilen vid marinan (man kan åka båt på kanalerna, inte på Loire), köper en sandwich och lite att dricka och tar ryggsäcken på ryggen. Framför oss ligger en av flera vandringsleder i området vid och omkring Briare - en fotvandring på gott och väl 12 km längs den gamla kanalen och tillbaka längs La Loire.

Vi går ner till floden och passerar en bro över Loire - eller rättare sagt en kanalbro, Pont-canal de Briare, som är den längsta i Europa med sina 662 meter och som en viss ingenjör vid namn Eiffel hjälpte till med att konstruera. Här kryssar båtar med turister från kanalerna på den ena sidan av Loire till kanalerna på den andra sidan.

Så följer vi den gamla kanalen, som går parallellt med Loire-floden. Vi har skog mellan oss och Loire, så den kan vi inte se. Tyvärr flyter avfall på flera ställen, där folk nog har suttit och ätit eller druckit. Varför städar franskmännen inte upp efter sig? Vi ser några få änder och några sothönor samt lite näckrosor i det stillastående kanalvattnet. Sträckan är lång, nästan 5 km, och lite enformig, för att säga det rent ut - tråkig - och jag ångrar att vi inte har tagit cyklarna istället. Det visar sig emellertid att det var bra att vi inte gjorde det, för då vi svänger ner över fälten mot floden förvandlas landskapet från välpolerad kanalarkitektur till vildmark längs Loire.

På en smal stig (som vi bestämt avråder från att cykla på) vandrar vi nu längs floden och kommer flera gånger rätt så nära den upp till 4 meter branta sluttningen, där den sandade jorden har rasat ner i floden. Landskapet växlar mellan öppen terräng och tät skog, där fåglarna sjunger, insekterna summar och massor med fjärilar svävar tätt omkring oss. Då vi ser en möjlighet att gå ut på en av sandbankarna, som Loire har avlagrat ända upp till flodbredden, går vi försiktigt ut – vi har ju tidigare lärt oss att inte trampa på eventuella ägg. En häger lättar och då vi kommer längre ut i Loire, ser vi ett par vipor som flaxar runt över strandkanten.

Klicka för större bild

Efter ett par timmar är vi tillbaka i stan och går en tur - över torget och ner längs den vackra kanalen med alla gäss och följer en stig med en allé med jättestora platanträd över på en ö i kanalsystemet och tillbaka till bilen.

Karta över turförslag får man på det lokala turistkontoret. Tänk på att många turistkontor har lunchstängt 12-14.

Läs mer på www.briare-le-canal.com

Klicka för större bild

Sunelia, Les Bois du Bardelet

Vi har kommit långt ut på landet mellan sädes- och solrosodlingar och plötsligt stöter vi på detta samhälle med många uppställningsplatser, campingstugor, sommarstugor, fiskesjö, kanotsjö, strand och vattenland, inomhus swimmingpool, restaurang och take-away. Ja, här behöver vi inte sakna något! Denna campingplats har allt.

Vid ankomsten körs man i en liten el-driven bil till den uppställningsplats man har tilldelats eller till den stuga som man ska bo i. Man får en broschyr på flera sidor över området, öppettider, viktiga telefonnummer samt prislista för olika aktiviteter. Dessutom innehåller listan en lång rad attraktioner, som man kan se på olika avstånd från campingplatsen. Dessutom ingår campingplatsens ordningsregler. Ordningsreglerna är intressanta för de gör, att alla trivs bättre – om man rättar sig efter dem. Här står bl.a. att man inte får hänga tvätt på ett snöre som spänts mellan träden. Ja, bevare oss väl från grannens trosor!

Klicka för större bild

Gien

Då vi har kommit till ro, tar vi reda på vilka möjligheter det finns när det gäller cykelvägar i den lantliga omgivningen och cyklar en tur till Gien.
Det går lite upp- och nedför innan vi kommer fram till landsvägen mot Gien. Då vi närmar oss, svänger vi åt vänster mot Gien söder och centrum. Där står också ”centrum” på vägen vid den nya bron, men det gäller tung trafik. Så tänk på att svänga till vänster. Annars kommer man långt utanför centrum.
Från den gamla bron kan vi se Château de Gien från 1400-talet ligga högt över floden. Slottet byggdes av Anne de Beaujeu, dotter till Ludvig XI. Här finns en utställning där man kan lära sig mer om jakt med hundar och jakt med falkar samt se gamla vapen och kläder.

Längre nere i stan vid Place de la Victorie finns ett berömt porslinsmuseum, där man också kan köpa kopior av servisen.

Läs mer på www.gien.fr

Klicka för större bild

Tillbaka på Les Bois du Bardelet har vi reserverat bord i restaurangen och med bordet placerat ute på terrassen över den lilla sjön, kan vi iaktta stora karpar som simmar runt i vattnet medan ungarna vid bordet sidan om matar dem med brödsmulor. Även här är det utmärkt mat och underbar personal.

Varje kväll kl. 21.00 är det olika underhållning – och i kväll är det en clown som trollar för en entusiastisk publik. Efter föreställningen – den varar en timmes tid – vandrar folk tillbaka till sina uppställningsplatser och njuter av den ljumma sommarkvällen.

Läs mer om Les Bois du Bardelet på www.bardelet.com

Klicka för större bild

Information

Plats: Centre Loire i det nordvästra Frankrike

Årstid: juli

Läs mer om turism i
Loire-dalen - www.visaloire.com
eller – www.tourismeloiret.com
Västra Loire – www.westernloire.com
Frankrike - dk.franceguide.com