När Polen marknadsför sig som turistland spelar Warszawa, Krakow och Gdansk huvudroller. De tillhör Centraleuropas mest besökta. Även Wroclaw, Poznan och Szczecin får plats i broschyrerna. Men Polens tredje största stad finns aldrig med. Få känner därför till den nära nog miljonstora staden bara drygt 10 mil sydväst om Warszawa. Redan det gör nyfikenheten stor.
Textilmogulen Poznanskis palats är idag stadsmuseum och kulturcentrum. Fotograf: M.Kawczynski Vad är det då som gör att Lodz inte platsar i turistreklamen? Är det dess historia som kontinentens största textilstad – fastlandseuropas Manchester? Eller dess brist på historia äldre än 1800-talet? Lodz är annorlunda. Här finns inget Gamla stan, pietetsfullt renoverad efter kriget som i Warszawa, Wroclaw och Gdansk. Här finns inget stort torg med ett rådhus mitt på som i de flesta centraleuropeiska städer. Här flyter ingen mäktig flod igenom. Vad har man då här att göra?Svar: uppleva en stad som verkligen har en annorlunda historia att berätta.
En av många vackra fasader längs Piotrkowska som är en provkarta på 1800-talets stilepoker. Provkarta på arkitekturFöre år 1800 var Lodz en helt vanlig bondby ute på plattlandet som då tillhörde Preussen efter Polens andra delning. I början av 1800-talet anlade man här några spinnerier och väverier.Trots avsaknaden av en rejäl flod fanns här flera mindre vattendrag att hämta kraft ur. Efter Napoleonkrigen blev Lodz en rysk stad och då exploderade textilindustrin. Man fick tillgång till en jättemarknad som sträckte sig ända till Stilla havet. Lodz växte snabbast av alla städer i Centraleuropa. Det satte sina spår i stadsplaneringen och i husfasaderna. I ett blixtsnabbt tempo byggde man ikapp alla de stilepoker som andra städer haft århundraden på sig att genomgå. Därför är Lodz en provkarta på nyromantik, nygotik och nybarock. Arkitekturintresserade drabbas lätt av nackspärr i Lodz.
Filmhögskolan som fostrat Kieslowski, Polanski och Wajda. Samt inspirerat David Lynch. BomullskungenTextilindustrin gjorde Lodz till en kosmopolitisk stad. Här levde tyskar, polacker, judar och ryssar sida vid sida. Dock var det främst tyska och judiska ägare till textilfabrikerna. Rikast var ”Bomullskungen”, tysken Karol Scheibler vars privatbostad idag inrymmer det kända filmmuseet i Lodz som i sin tur ligger granne med den ännu mer kända filmskolan där världsberömda regissörer som Kieslowski, Polanski och Wajda fick sin utbildning. Ett besök på filmmuseet rekommenderas. Då får man också se hur en textilmogul hade det hemma.
Järnvägsstationen Radegast. Fick nytt namnNär Polen återuppstod efter första världskriget försvann jättemarknaden i öst. Men det som definitivt knäckte textilindustrin var andra världskriget och kommuniståren. Av den kvarts miljon judar som levde här före kriget fanns bara 800 kvar att befria när Polens näst största ghetto tömdes 1945. Den tyska ockupationen hade varit så fullständig att staden till och med gavs ett nytt namn, Litzmannstadt, efter en tysk general från första världskriget. Idag finns flera minnesmärken kvar, bland dem järnvägsstation Radegast från vilken transporterna gick till koncentrationslägren. Även den judiska kyrkogården vittnar om vad som hände i Lodz, den är den största i Europa.
Poznanskis gamla fabriker innehåller numera Manufaktura, en storslagen shoppingmall med textilmuseum, C-maxbiograf, hotell, restauranger, swimming pool, m m.Fotograf: AM Cieszewscy Textilmogulen PoznanskiIdag är textilfabrikerna och de många skorstenarna vittrande monument över Lodz storhetstid som textilstad. Men precis som i Manchester tar man tillvara gamla byggnader och gör något nytt av dem. Textilmogulen Poznanskis fabrik är idag ombyggd till Polens största shoppingmall, Manufaktura, med hotell, biograf, ett mindre textilmuseum, m m. Och hans privatbostad, som överglänste Scheiblers, är numera både stadsmuseum och kulturcentrum. Här kan man se en permanent Arthur Rubinstein-utställning om stadens störste son inom musiken.
Scheiblers gamla gigantiska kraftverk, EC 1, är numera ett konstens och teknikens allaktivitetshus.Fotograf: Archive UML Döpt efter David LynchNästa stora projekt blev att bygga om Scheiblers gamla gigantiska kraftverk, EC 1, till ett konstens och teknikens allaktivitetshus. Idén kläcktes av den amerikanske regissören David Lynch när han besökte filmskolan och letade efter miljöer till en ny film. Anläggningen innehåller planetarium, bibliotek, utställningslokaler och en filmstudio döpt efter David Lynch. Det hela blev klart till 2016 då Lodz hoppades bli Europas kulturhuvudstad. Men det blev en annan polsk stad: Wroclaw.Även moderna museet i Lodz är inrymt i en gammal textilfabrik. Det riktigt stora och berömda textilmuseet, som också innehåller en sevärd gobelängutställning, ligger i den vita fabriken – alla andra är tegelröda.
Här finns allt som en turist kan önska sig av barer, klubbar och restauranger.Fotograf: P.Wojtyczka Största ölsortimentetLodz paradgata, den med de vackra fasaderna, heter Piotrkowska och är Europas längsta shoppingstråk. På fyra kilometer finns allt det en turist kan önska sig av barer, klubbar och restauranger och andra nöjen efter de historiska och kulturella djupdykningarna. Vi ägnade en kväll åt kvalificerad ölprovning på Dom Piwa – Peron 6 där Polens, kanske också Europas, största ölsortiment finns. Värden är en hängiven ”ölolog” som imponerar med sina kunskaper. Tillfrågad om smaken och kvalitén på svenskt öl svarade han mycket diplomatiskt.
I Uniejow finns dels ett medeltidsinspirerat spa, dels en modernare anläggning. Fotograf: Termyuniejow Spa i UniejowEn utflykt hann vi också med. Till den lilla staden Leczyca, genuint centraleuropeisk med stort torg och rådhus. Och med vackra byggnader. Inte minst det kungliga slottet som inrymmer ett sevärt folklivsmuseum. Av någon outgrundlig anledning ville man visa oss stadens tidigare fängelse. Det stängdes så sent som på 90-talet, men var så läskigt och primitivt att det borde ha stängts redan på medeltiden. Desto trevligare var det i Uniejow vid floden Warta. Där finns dels ett medeltidsinspirerat spa, dels en modernare anläggning. Historien är den vanliga på den här breddgraden i Centraleuropa – man borrar efter olja och hittar varmt, skönt och hälsobringande termalvatten.
