I god tid innan semestern sände vi efter kartor och vägbeskrivningar till hundratals av vinodlare, bönder, destillatörer, slott, gårdsförsäljningar och liknande, alla som hade ett gemensamt, nämligen gratis övernattningsplats för husbilar.
Klicka för större bild Resereferat från en tur till FrankrikeFredag kväll den 30 juli, satte vi kursen mot Egersund och färjan till Hanstholm. Väl framme nästa morgon så blev vi ifört kortbyxor och det blev reseplagget för resten av semestern.Vi har hittat en fransk husbilklubb, som vi har anmält oss till.www.france-passion.com Ganska snabbt hamnade vi i Champagne I god tid innan semestern sände vi efter kartor och vägbeskrivningar till hundratals av vinodlare, bönder, destillatörer, slott, gårdsförsäljningar och liknande, alla som hade ett gemensamt, nämligen gratis övernattningsplats för husbilar.Fredag kväll den 30 juli, satte vi kursen mot Egersund och färjan till Hanstholm. Väl framme nästa morgon så blev vi ifört kortbyxor och det blev reseplagget för resten av semestern.Vi körde ut efter västkusten ner genom Danmark och kryssade gränsen till Tyskland redan om lördagen. Vi tog färjan över Elben och hamnade i Cuxhaven, därmed slapp vi körningen genom Hamburg och den stressen som det erfarningsvis medför. Sedan vidare genom Holland och Belgien, som vi såg som transportetapper innan vi kom till vårat huvudmål: Frankrike. Ganska snabbt hamnade vi i Champagne på väg till vårat första möte med övernattningsupplägget. Det första vi upptäckte var att våra kartor inte vara bra nog, vägbeskrivelsen, vi hade i boken var så detaljerad av både vägar och landsbyar som det var refererat till, att dom inte var med på kartan. (Så nästa dag köpte vi Michelinkartan i skala 1:200.000).Men vi fann fram, efter att ha frågat oss för några gånger, rakt in på gårdsplatsen till ett trevligt äktapar, som hjälpte oss med att få lirkat bilen på plats och efter en liten pause blev vi hembjudna på en apperetiff. Självklart så tackade vi ja, och som tack för gästfriheten blev det inköpt ett litet kvantum av skumpa för senare konsumtion. Vi fick också rekommendationer med på vägen, inte minst om personer och firmer som vi borde uppsöka. Med det samma, hade vi en känsla av att bli mottagna nästan över allt. Det var inte på alla ställen som vi mötte folk med en gång, men det var tydligt skyltat på egendommarna där dom önskade husbilarna parkerade, så det var ingen match.Vi drog väst på från Champagne över till Normandie, syd på till Bretagne, sydöst till Sentral Massif och ned till Cote Dázur och nord på längs Rhonedalen tills vi körde över till Tyskland, vid Colmar. Vi försökte undgå alla dom största städerna, så vi var inte i Paris, men städer på storlek med Reims och liknande fick vi också med.Hos alla som vi övernattade, fick vi anledning till att pröva ställets specialiteter. Champagne, Calvados, Cognac, Muskadet, Bordeaux, Chateauneuf du Pape, St. Emilion, Risling, you name it, vi fick det med oss.Det var en helt enastående atmosfär när vi kom fram till en vinhandlare och skulle lägga oss till för natten, först skulle vi ta en tur in till Degustation, och där efter på grundlag av gurgling, spottning och sväljning köpa en ask av den ena eller andra sorten, allt efter vad gott det smakade. Och så var det i regel rundvisning på egendommen där som vi hade önskat det. Vinproducenterna visade en stor yrkesstolthet och tyckt om att få lov att peka och berätta innan smakprosessen startade. Inte bara vinproducenterna, men också destillatörerna hade stor glädje av att visa tunnor och tankar. Det var något av en syn att se Sofie på toppen av en stege, där hon hämtade ett glas med Pineau des Charantes från en 5000 liters trätank. Eller gå runt på Cognaclageret och tappa direkt från tunnan ner i glaset och så beställa efteråt. Priserna var mycket överkommliga dom också Efter Frankrike reste vi öst på Innan vi reste hade vi ordnat med importtillåtelse från Rusmeddelsdirektoratet, www.rusdir.no så fruktan för tullarna vid hemkomsten var obefintlig, som tur var. Ut över möjligheten för att handla direkt hos dom vi övernattade hos, så var det mängder med försäljningsbodar längs landsvägen, där man solde olika produkter, både frukt och grönsaker, samt vin, likörer och brännvin.Kvalitetsmässigt och prismässigt fullt konkurranseduktiga med ordinarie butiker.Efter Frankrike reste vi öst på längs Donau tills vi svängde norr på och in i gamla Öst-Tyskland. Det var intressant, men deprimerande. Det var trevlig att se att det var använt så mycket medler på att skaffa sig nya bilar, men vägarna var i dåligt skick. Bensinstationer och restauranger var en bristvara, men vi klarade oss även om resan krävde lite mer omtanke än det hade gjort tidigare.I Tyskland kom vi också över en karta som visade gratis eller rimliga övernattningsplatser för husbilar. Ofta var dom dåligt centralt placerade förhållande till centrum.Så bar det norr över in i Danmark, där spänderade vi ett par tre dagar, innan vi tog färjan hem igen om torsdagen, nästan fyra veckor efter vi gav oss iväg.Pengar: Visakort för kontantuttag, Mastercard för all annan handel. Bensin i Frankrike ca. 1 krona billigare pr liter på supermarknader i förhållande till bensinstationer.Nästa gång:Snabbare ner till Frankrike, längre tid där nere och snabbare hemöver igen.Språk:Vi klarade oss med skolengelskan, samt det vi snappade upp av franska ord och uttryck. I regel bar vi alltid med oss en ordbok.Mat:God tillgång. Allt var inte lika bra, men vi använde guiden som följer med medlemskapet i husbilsklubben, så hittade vi många trevliga matställen…. Rimliga priser och intressanta rätter, men lite bättre språkkunskaper kunde nog gjort det lite bättre, så näst gång….Au revoirLivar & Sofie
