Att besöka Ölands museum i Himmelsberga är att stifta kontakt med en öländsk by i miniatyr. Här får besökaren ta del av en historia som till stor del påminner om övriga Sveriges. Men den är också är helt unik. Och här finns något för nästan alla besökare, lovar verksamhetschef Julius Winberg Sääf.
– Mina favoritbesökare är tre-generationsfamiljen. Om jag ser barn tillsammans med såväl sina föräldrar, som sina far-eller morföräldrar, komma när museet öppnar finns det goda utsikter att de är kvar till stängningsdags sex timmar senare.
Himmelsberga är byggt som en typisk dubbel radby, vilket betyder att det på båda sidor av den lilla bygatan ligger ladugårdslängor och att boningshuset ligger längre in på de kringbyggda gårdarna. I gårdarna finns hus och miljöer från 1700- och 1800-tal, med inredning och utrustning som hörde till livet på den öländska landsbygden. I hagarna går bland annat göingegetter och linderödssvin. Framför Karl-Olsgården finns förutom det magnifika vårdträdet, gotlandskaniner och öländska dvärghöns. I odlingar och i trädgårdar växer äldre kulturväxter.
Himmelsberga är byggt som en typisk dubbel radby.
I gårdarna finns hus och miljöer från 1700- och 1800-tal.
Att södra Öland är en del av vårt världsarv gör också sitt till. Från Karlevi i väster till Gårdby i öster och sedan hela vägen söderut sträcker sig ett underskönt landskap och unik kulturbygd. Anledningen är att detta odlingslandskap i grunden är lite annorlunda än andra platser på jorden. Dels för att kalkberggrunden, det milda klimatet och öns geografiska läge har resulterat i unika förutsättningar för livet på ön. Men också på grund av ölänningarnas mångtusenåriga påverkan på bygden, allt sedan stenåldern.
– Det här med att det sedan tjugo år på UNESCO:s lista som världsarv är en sak som kan kännas lite abstrakt för folk i allmänhet. Men vi försöker åskådliggöra och exemplifiera det samtidigt som vi vill passa på att lyfta äldre kunskap och visa våra unika grödor som exempelvis ölandsvetet som har ett mycket längre rotsystem än andra vetesorter, något som är bra t ex vid långvarig torka.
Julius talar också om ”jord till bord-tanken”. Att det som man odlar här också blir det som serveras i kaféet.
Här finns kaffestuga, handelsbod, galleri och konsthall.
I handelsboden finns ett stort sortiment av slöjd- och hantverksprodukter.
– Och att lära folk det som de glömt, hur man ser att kött är bra eller luktar på mjölken innan man häller ut den, efter att bara ha fixerat sig vid förpackningens datumstämpel.
Han kallar det man håller på med på Himmelsberga för folkåterbildning.
– Det är folkbildning av glömda kunskaper som vi behöver ta tillbaka nu.
Men självfallet handlar såväl Öland som Himmelsberga även mycket om konst. Det öländska ljuset har dragit hit målare med sina stafflier sedan krigets dagar då det blev för oroligt att ta sig ner till Frankrike för att söka motiven.
– Men nuförtiden drivs konstnärerna hit av öns egen kraft. Det är inte bara naturen och ljuset längre. Det är hela atmosfären här på Öland.
1959 invigdes Norrgården på Ölands Museum Himmelsberga. Syftet var att rädda en traditionell öländsk radby till eftervärlden, på 1950-talet hade man börjat riva uthus och lador på de öländska gårdarna för att få plats med traktorer och större maskiner. Här finns idag även en kaffestuga, handelsbod, galleri och konsthall med regelbundna utställningar.
