Elmia Husvagn Husbil

CampingSverige.se

12.4.17

Av: Bo E. Rosén
Dela
 

Påskens traditioner - skrock och vidskepelse

Ursprungligen är påsken en judisk fest till minne av israeliternas utvandringen från Egypten och en hågkomst om pestens härjningar i det heliga landet. Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse.

Påskäggen betraktades förr som en symbol för uppståndelsen, men också som bärare av mystiska krafter.

Påskäggen betraktades förr som en symbol för uppståndelsen, men också som bärare av mystiska krafter.


Påsken inleds med palmsöndagen. Då firas Jesu intåg i Jerusalem. Som en hyllning till honom beströdde människor hans väg med palmblad. I det gamla svenska bondesamhället var påsken en helg av stor betydelse. Med påsken närmade sig våren med gårdens alla göromål.


Men påsken var också en tid med mycket vidskepelse och folktro eftersom man ansåg att olika andeväsen, häxor och troll härjade. Det gällde att vara på sin vakt mot häxor som strök ikring på gårdarna, tiggde mat och husgeråd och på så sätt skaffade sig makt över människor och djur. Under påskveckan fanns det alltid varsel att bevaka och olika ritualer som satte sin prägel på tillvaron.

Från dymmelsdagen till påskdagen skulle man t ex inte tända eld i spisen för då kunde förbi-passerande trollpackor komma in och få makt över huset. Och det var viktigt att sopa golven noga innan spisspjället öppnades på morgonen och att kasta skräpet på grannens ägor.
  
För att hindra troll och otyg att komma in till djuren målades ett kors med tjära på dörrar och väggar i ladugården. Påskveckan eller dymmelsveckan som den kallades, var också den tysta veckan. I kyrkorna var det förbjudet med musik. Ett förbud som upphävdes 1823.

Påskris är troligtvis en hednisk företeelse.

Påskris är troligtvis en hednisk företeelse.


Påskkärringar och påskris

På skärtorsdagen kärnade häxor och trollpackor i andras brunnar för att få deras smörlycka. Sen for de genom skorsten på en kvast med kaffepanna till Blåkulla. Enligt gammal folktro for de även dit på påskafton för att betala sin tribut med smör till satan.

Detta med påskris eller fastlagsris som det också kallades är troligtvis en hednisk företeelse. Det lär komma av föreställningen om trädets inneboende livskraft som man trodde överfördes genom piskningen. Enligt gammalt skulle barnen väckas med björkris i stjärten på långfredagen eller påskdagens morgon som ett tecken på Jesu lidande.

Påskelden ansågs ha en hälsobringande effekt bland allmogen.

Påskelden ansågs ha en hälsobringande effekt bland allmogen.


Äggskal, skeppsbrott och påskeld

På påskmorgonen serverade mor i huset färgglada påskägg. Påskäggen betraktades förr som en symbol för uppståndelsen, men också som bärare av mystiska krafter. Om man t ex noggrant krossade ett äggskal, så räddade man en sjöman från skeppsbrott. Påskhelgen var också ett bra tillfälle för en flicka att få se sin tillkommande. Placerade hon ett glas med en äggvita i under sängen på påsknatten, skulle hon på morgonen få se en bild av sin blivande make i glaset.

Det var viktigt att tända eldar och skjuta skott på påskafton. Detta gjordes för att rensa luften från trolldom och skrämma häxorna som återvänt från Blåkulla. Och som ett tecken på ondskans förintelse kastade man på vissa platser i Sverige en halmdocka i elden. Bland allmogen ansågs också påskelden ha en hälsobringande effekt. Tron på eldens välgörande förmåga fick en del att hoppa genom den för att skydda sig mot olycka och sjukdom.  Det kunde med andra ord gå hett till under påsken förr i tiden.

Kama Fritid AB
Tumbo Husvagnar
Autohallen husbilar
Dethleffs
Caravan Club of Sweden
  Glömt kod?
Campingsverige.se
Senaste nytt